Hanna, Nancy och jag bestämde oss tidigt i höstas att vi skulle göra en Göteborgsresa efter nyår och anmälde både Yra och Dobby till My Dog. Båda är juniorer, men Dobby bara 9 månader och 1 dag, så det var på gränsen!
Vi åkte ner torsdag förmiddag i hyfsat väder och hade en lugn eftermiddag på Panorama hotellet – det gamla Volrat Tham studenthemmet på Eklandagatan. Jag bodde under 80-talet i en lägenhet på Eklandagatan och lillebror Hans bodde en kort period på Volrat Tham. Det var väl inget lyxigt studentboende direkt, men det är ett trevligt hotell idag. Det ligger nära mässan och tar väl hand om sina hundgäster <3
Yra 1:a juniortik, ck
I snöstorm traskade vi ner till mässan på fredagen och jag ställde ut Yra. Det gick jättebra! Hon blev 1:a i juniortikklassen, med ck (certifikatkvalité). Den amerikanska domaren hade lite problem. Han konstaterade “they are so different in type and not like the americans”. Så var det!
På lördagen var det dags för Dobbys debut och han fick en låååång väntan tills han skulle in. Visst tyckte vi att det var lite väl trångt på fredagen, men det var inte i närheten av hur det var på plan 2. Då vi kom och skulle bort till ringen på plan 2, fick jag kliva över människor som satt på varje ledig millimeter. Ringarna var lagda så att de fanns inget mellanrum mellan de blå “banorna” mellan ringarna och publiken satt in på banorna. Det var inte lätt för Dobby i den miljön, så vi får satsa på en utomhusutställning längre fram.
Visst var det kul med en så stor utställning och så mycket folk och hundar, men nej, jag avstår nog detta. Jag upplevde det som om utställningen var inte prioritet här, utan att själva mässan var det viktiga. Utställningsringarna och utrymmet på plan 2 var det mest bedrövliga jag varit med om. Som lök på laxen, så fick vi ett kort med texten “Pris motsvarande ck kan hämtas på priser och rosetter”. Då jag efter mycket letande efter detta ställe kom fram visade det sig att priset bestod av bajspåsar (beslutade mig för att SKK som verkar ha det så dåligt ställt att det enda de kunde erbjuda var bajspåsar, fick behålla dem…) och inga rosetter fanns att köpa. Jag upplevde mig som lurad på en trevlig utställningsupplevelse, även om det gick bra för Yra. Med tanke på kostnaden för denna utställning, så kan man bara skaka på huvudet åt det – och leta trevligare arrangemang i framtiden!
Vi deppade inte ihop för det, utan passade på att göra lite annat skoj. Hälsade på Munther och fick en riktig räkfrossa och champagne. Jag drog med “ungdomarna” på sightseeing i min pluggstad och pekade på alla skolor jag gått. Det regnade ordentligt och Dobby passade på att skaka av sig på Hanna, då de skulle posera vid Poseidon, se bild i galleriet.
En trevlig helg hade vi och jag är så tacksam för min underbara Yra. Hon följer glatt med överallt och älskar allt och alla. När vi fikar och äter i stojiga miljöer, lägger hon sig ner och spanar in läget.
